media punk

Den 8:e juli träder en ny president fram i Lettland. Andris Berzins fick stöd av majoriteten i det lettiska parlamentet Saeima i början av juni, och därmed blir han nu landets främsta företrädare. Men det är oklart om han förmår också bli hela det lettiska folkets företrädare.

Berzins anses av många vara en oligarkernas man. Och det finns mycket som tyder på att denna bedömning är korrekt. För det första så var Berzins invald i Saeima från De Gröna och Böndernas lista. Det är en samling av partier som bakom kulisserna styrs av den ökände oligarken Ventspils borgmästare Aivars Lembergs. Den nya presidenten tillhör också själv Lettlands lilla skara av miljonärer. Han har bl a tidigare varit chef på den lettiska banken Unibanka som senare köptes av SEB. I dagsläget äger Berzins över 30 fastigheter i hela landet och har själv lånat ut till andra över en miljon lats (drygt 15 miljoner svenska kronor). Att tillskansa sig finansiella tillgångar i en sådan omfattning kan knappast ha varit möjligt utan nära förbindelser med maktens män både i politiken och den ekonomiska sfären.

Folket har redan visat sitt missnöje med att ”oligarkernas man” har blivit Lettlands president samt ifrågasatt om han skaffat sin rikedom på ett lagligt och rättvist sätt. Det finns t o m förslag om att ignorera den nyvalda presidenten helt och hållet. Socialantropologen Klavs Sedlenieks anser att letterna bör vägra hälsa Berzins, vägra servera honom på restaurang, inte tillåta en teaterföreställning att börja om han finns med bland åskådarna, osv. Det återstår att se om och hur uppmaningar av sådant slag verkligen följs av folket när Berzins är installerad som president.

Men det är inte bara hans rikedom som kritiseras. I sina första intervjuer har Berzins också visat klart och tydligt att han inte har något grepp om utrikespolitiken. Än värre – han saknar intresse för detta. ”Jag kommer låta mina rådgivare sköta sådana frågor,” har Berzins sagt till den lettiska pressen. I Lettlands politiska system har president en väldigt begränsad makt. Men i ett område är det just presidenten den viktigaste figuren – det är han som är representant av landet i internationella sammanhang. Om man varken har kunskaper gällande utrikespolitik eller viljan att lära sig det – ja, då blir det minst sagt svårt att utföra denna viktiga funktion.

Också inrikespolitiskt får Berzins en svår uppgift på nacken. Hans företrädare Valdis Zatlers har utlyst nyval av parlamentet, vilket måste bekräftas i en folkomröstning den 23:e juli. Allt tyder på att utgången blir positiv i folkomröstningen. Och då får det upplösta parlamentet fram till nyval i september sammanträda enbart på presidentens begäran, och dessutom med dagordning som bestäms av honom. Det blir en svår tid i sig, och ännu svårare för en president som är såpass ny i sitt ämbete som Berzins.

Samtidigt ska man inte vara alltför kritisk innan Berzins faktiskt visat vad han kan och vill göra. Också Zatlers ansågs av många, när han valdes för fyra år sedan, en oligarkernas man. Han visade med sitt exempel att så var det inte riktigt. Ämbetet formar människan. Det är det man hoppas på i Lettland gällande Berzins.

Didzis Melbiksis

Multilingual citizen. Europe, Sweden, media, politics.



Feedback
& suggestions
can be directed to










Powered by WordPress.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported License.