media punk

Idag (tisdag, den 4:e oktober) kommer valkommissionen förkunna de oficiella resultaten av första nyval i Lettlands historia. Några stora förändringar gentemot de preliminära resultaten är inte att förvänta. Men däremot finns det ingen ny regering i siktet. Medan Danmark (som hade val två dagar innan Lettland) fick häromdagen en ny regering med första kvinna i historien som statsminister har regerinsgbildning gått i lås. Och det är desvärre inga större meningsskiljaktigheter mellan partierna vad gäller ekonomi eller politiska ståndpunkter. Det är samma gamla “etniska frågan” som står i vägen. Blandat med skräck från Ryssland (synonimt med Sovjet för många letter) har det gett ett nytt liv till kalla krigets vindar som verkade slutat blåsa för länge sedan.

Förhandlingarna partierna emellan förra veckan hade inte givit något konkret resultat, och natten från fredag till lördag bestämde Zatlers att det är dags att agera. Zatlers Reformpartis styrelse beslöt att bjuda in Harmonicentern i den blivande regeringen, samtidigt som man försäkrade att den nuvarande statsminister Valdis Dombrovskis ska sitta kvar. Ett historiskt beslut, milt sagt — Harmonicentern har aldrig fått vara med och bestämma. Ännu mer — den rysktalande minoriteten hade aldrig fått sina föräträdare inne i maktens rum på statlig nivå (men däremot så har huvudstaden Riga en borgmästare som är ryss och medlem i Harmonicentern — Nils Usakovs). Nu räcker det, vi ska stå enade efter 20 år, argumenterade Zatlers.

Men Vienotiba tyckte inte alls om detta beslut. Samtidigt hördes (och hörs fortfarande) skeptiska röster också inom Zatlers Reformparti — exilletten Valdis Liepins, nyvald i parlamentet, har t o m krävt att alla Harmonicenterns ledamöter skriver på ett intyg om att de erkänner den sobjetiska ockupationen.

Och det är just ockupationsfrågan samt de rysktalandes (bristande) lojalitet för den lettiska staten som de senaste dagarna har blivit de nästintill viktigaste frågor. Visserligen har en och annan påpekat också Harmonicenterns beteende i parlamentet. De röstade ju emot husrannsakan hos oligarken Slesers, och varför ska Zatlers samarbeta med dem nu, säger några. Andra påminner gärna att Harmonicentern avstod när parlamentet röstade om ett fördömmande uttalande angående Rysslands aggression mot Georgien 2008. Men framförallt höjdes de nationalistiska röster igen, och ett 20-tal personer samlades vid parlamentet söndag natt för att protestera emot Harmonicenterns inkludering i regeringen. De hävdade att Harmonicentern är fientliga mot den lettiska staten, och på en av plakaterna stod det: “Behöver vi Kremls spioner i regeringen?”

I måndags meddelade Vienotiba att de inte går med på den av Zatlers föreslagna koalitionen. Istället erbjöd de att bilde en regnbågsregering. Det var klart från första sekunden att detta kommer aldrig bli verkighet. Zatlers har ju lovat otaliga gånger att aldrig samarbeta med oligarkerna, och därmed kan hans parti inte ha oligarken Lembergs parti ZZS som koalitionspartner. Därutöver har Nationalisternas Allians aldrig varit särskilt förtjusta i att sitta vid samma bord med Harmonicenter. Milt sagt.

Till slut så kom det en sista idé. Nämligen, att bilda en regering bestående av 4 partier: Zatlers Reformparti, Harmonicentern, Vienotiba och Nationalisternas Allians. Men nationalisterna sade nej. De ska ju inte samarbeta med illojala “ockupanter”, och på den punkten blir det ingen förändring. En av deras företrädare förklarade i direkt TV-sänding att “nu har det gått 20 år sedan skälvständigheten förklarades” och därför måste politikerna minnas den förra perioden på ca 20 år av självständighet. Han syftade på 1918-1940. Denna period avslutades med den sovjetiska ockupationen. Poängen var tydligen att nu kan Lettlands självständighet också elimineras på ett liknande sätt.

Så där ser ni, kalla kriget är inte över. Det pågår fortfarande i a f i Lettland. Skräcken från “den ryska björnen” har inte försvunnit, den har snarare förstärkts i o m Harmonicenterns framgångar i valet (nästan en tredjedel av röster). De nationalistiska delar (dessa finns i både Vienotiba och Zatlers Reformparti) använder gärna detta och försöjer piska upp stämningen ännu mer. Vi, letter, måste alltså välja. Antingen ska vi hamna i Moskvas omfamn ifall Harmonicentern kommer in i regeringen, eller så ska vi ha en nationalistisk regering med Nationalisternas Allians som ska trygga en “lettisk” Lettland.

Tråkigt att man idag anser det angeläget att föra diskussionen i sådana ramar. Men sådant är läget. Ett stort ansvar för detta ligger på Vienotibas axlar. De har förklarat offentligt att Zatlers erbjudande om trepartiregering inte är acceptabelt p g a ideologiska meningsskiljaktigheter med Harmonicentern. Men samtidigt går de ju med på en bredare koalition som inkluderar Harmonicenter. Det kan finnas många förklaringar till detta beteende, men ingen av dessa bygger på rationella argument. Kanske vill de egentligen vara i opposition. Men då är det nog dags att säga det öppet.

Hela Lettland väntar. Situationen är ganska farlig, och kan faktiskt orsaka en parlamentarisk kris. Behöver vi nyval igen? Hursomhelst — det nuvarande läget kan inte skyllas på varken Ryssland eller ryssar. Det är hela folkets ansvar. Och politikerna måste ställas till svars med alla tillgängliga medel. Lettland har inte tid med en politisk cirkus. Lettland behöver politiskt ställningstagande och politisk handling redan idag.

Didzis Melbiksis

Multilingual citizen. Europe, Sweden, media, politics.



Feedback
& suggestions
can be directed to










Powered by WordPress.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported License.