media punk

“Svenskar finner “avskyvärd nationalism” i Lettland” — så löd en tidningsrubrik i en rikstäckande dagstidning i Lettland, Latvijas Avize, idag (den 16:e oktober). Vad menar dem, frågar ni säkert nu. Jo, det är inte svenskar i allmänhet som menas. Man syftar på ett kort radioinslag, ca 2 minuter, som sändes i Lunchekot den 13:e oktober (man kan lyssna på det här, det börjar vid 13m18s) som handlade om ett förslag om en ny inledning i den lettiska grundlagen (en icke-officiell översättning på engelska kan man läsa här).

Förslaget har fått starka reaktioner i Lettland. Vissa är för en sådan inledning, andra är helt emot, och en hel del ifrågasätter t ex inkluderingen av kristna värderingar samt införandet ett nytt begrepp, “statens nation” (dvs etniska letter) som enligt författarna har haft en särskild roll när Lettland grundades.

Radioinslaget sammanfattade det spända läget, och två starka personligheter från både “ja” och “nej” sida fick komma till talls.

Men vissa utan tvekan nationalistiskt inställda individer i Lettland anser att radion har gjort helt fel. Man anklagar både journalister och Sveriges Radios ledning att vara partiska och osakliga. Det är bara en person, en svensktalande lettisk journalist Sandra Veinberga, vems tolkning av radioinslagets innehåll har blivit den enda källan av information. Ingen såvitt jag vet har försökt få en kommentar från Sveriges Radio, iaf har inte något sådant blivit publicerad.

Och ni kan gissa varifrån påståendet i dn ovannämnda tidningsrubriken kommer. Just det, inte från radioinslaget (avskyvärd nationalism nämns inte där). Det är Sandra Veinbergas åsikt och tolkning som har plötsligt blivit fakta.

Också en stor nyhetsportal TVnet (ägd av Schibsted) har publicerat en liknande artikel. Med i stort sett samma anklagelser, men med mycket mer aggressiv betoning. Där saknas dessutom namnet på artikelförfattaren, och trots att upplägget och innehållet vittnar om att det är en nyhetsartikel så har man publicerat den under avdelningen “opinionsartiklar”. Om man har gjort det avsiktligt eller ej är inte känt, men det är väldigt märkligt att man publicerar en förödande kritik mot annan media i princip anonymt och som en opinion trots att det är nyheter.

Ärligt talat så påstås saker och ting i båda dessa artiklar på ett sådant sätt och med så många lögner och onyanserade påhopp att jag kan inte tolka det på något annat sätt än rena rama smutskastning av hela Sveriges Radio och aggressiv hetsjakt mot korrespondenten Jenny Sanner Roosqvist som gjort inslaget.

Nedan finner ni ett axplock av citat från båda artiklarna översatta på svenska.

Latvijas Avize – originalet på lettiska här

På Twitter har poeten Liana Langa och Sandra Veinberga, en lettisk journalist bosatt i Sverige, rasat över Sveriges Radios inslag. Veinberga var först att meddela om att “Sveriges Radio berättar i sina nyheter om det avskyvärda försöket från nationalisternas sida att reformera grundlagen”.

Veinberga har redan agerat — hon har gjort en anmälan både till Sveriges Radio och granskningsnämnden för radio och tv i Sverige eftersom inslaget enligt henne inte var opartisk, har skapat ett vinklat intryck och har inte avspeglat situationen i Lettland. Hon uppmanar att se på händelserna i vårt land i bredare bemärkelse och på ett mera analytiskt sätt.

“Materialet hade en negativ inriktning, eftersom radion indirekt försökte se i Lettland sådana processer som sker i Ungern och Grekland där man har det radikalt nationalistiska Golden Dawn partiet i parlamentet,” poängterade Veinberga.

Beslutet av den [lettiska] ambassaden [i Stockholm att inte agera mot inslaget] kritiseras av Veinberga. Hon anser att detta misstag av Sveriges Radio kunde utnyttjas av diplomaterna för sin egen vinning. […] Hon betonar att ambassadören borde ha ringt till Sveriges Radio och förklarat situationen, och därutöver kunde han begära och få en inbjudan till Sveriges Radios morgonprogram, där kunde förklara hela saken, och detta skulle haft en bred lyssnarskala. “Ester gör sådär jämt, de får möjligheter att skaffa sig sändingstider i medier, och därför förstår svenskar Estland bättre än Lettland,” förklarar Veinberga. Hon säger dock att svenska medier i princip behöver “olyckan i Lettland”, eftersom [Sveriges] radio historiskt kontrolleras av deras vänsterinriktade ledning.

TVnet – originalet på lettiska här

I fortsättningen [efter Procevskas citat på engelska] tolkades hennes ord av korrespondenten på det statliga språket, såsom det är vanligt i svenska medier. Från henne kunde man höra Procevskas åsikt att om man skulle lagfästa inledningen [av grundlagen] så hotar det med övergrepp mot etniska minoriteter och att en situation likt den fascistiska Tyskland har mognat i landet.

Enligt Veinberga som till vardags särskilt noga bevakar svenska medier har liknande inslag om Estland funnits tidigare. Till skillnad från Lettlands ambassad reagerade Estlands ambassad snabbt, de kontaktade redaktionen och påpekade att den information som spridits var inte fullständig. Journalisten förklarar att enligt etiketten i svenska medier är man tvungen att erbjuda respektive lands ambassadör möjlighet att uttrycka sig dagen därpå klockan 6 på morgonen, som är bästa sändningstid vad gäller nyheter.

I detta skulle Lettlands ambassadör eller hans pressattaché få tillgång till Sveriges Radio lätt som en plätt och förklara då varför det behövs en inledning i Lettlands grundlag.

Därutöver uppmärksammar Veinberga det faktum att i ledningen av public servise radio i Sverige sitter individer som företräder vänsterinriktad politik. Dessa individer har sedan Lettland återvann sin självständighet varit negativt inriktade mot detta [dvs mot Lettlands självständighet]. Enligt henne finns en förhistoria som förklarar detta, den finner man redan på sovjettiden — då sändes det sovjetisk propaganda på svenska från Lettlands Radios premisser på Domkyrkotorget.

Detta sista citat är en kommentar apropå Veinbergas anmälan till granskningsnämnden
“I det här fallet handlar det om public service media, dess verksamhet regleras i lagen. Eftersom jag är skattebetalare också i Sverige så har jag rätt att kräva att de granskar denna fråga på allvar,” säger hon. “Mitt mål är inte att påpeka åt mina kollegor hur de ska arbeta. Varje journalist väljer sina källor själv. Resultatet är det som gäller.”

Didzis Melbiksis

Multilingual citizen. Europe, Sweden, media, politics.



Feedback
& suggestions
can be directed to










Powered by WordPress.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported License.